Start > Föreningsinformation > Vi kan påverka!

Vi kan påverka!

Det finns två typer av påverkansarbete:

  • att bilda opinion
  • att bedriva lobbying

Det första handlar om att påverka allmänheten. Det andra handlar om att påverka politiker och andra beslutsfattare. Men det ena påverkar samtidigt det andra. Så båda typer behövs oftast för att nå resultat.

Som förbund och förening vill vi påverka beslutsfattare i för oss viktiga frågor:

  • tillgång till specialist i neurologi
  • senaste behandlingsrön
  • snabb vård
  • gott bemötande
  • möjligheter till psykosocial och en allomfattande rehabilitering.

Men vi vill också informera om epilepsi och dess konsekvenser, påverka personer med epilepsi att bli medlemmar i Epilepsiförbundet och att många ska skänka pengar till Epilepsifonden för att stödja forskning.

Metoderna för påverkansarbete är många. Det kan vara information i form av broschyrer och foldrar. Vi kan gå via media, insändare i lokaltidningen, skrivelser till beslutsfattare, påverka den informella vägen, göra aktioner, delta i uppvaktningar, arrangera torgmöten, delta i mässor, göra en utställning och ställa upp den på offentliga platser, vara med i demonstrationer eller påverka via internet.

När vi möter politiker, myndighetspersoner eller representanter för organisationer och företag är vi seriösa, aktiva, ivriga, ambitiösa, lyhörda, samarbetsviliga, öppna för kompromisser – i alla meningar positiva. Att uppträda negativt eller anklagande är aldrig framgångsrikt. Vi är alltid väl förberedda och pålästa – det är A och O i påverkansarbete. Mycket sakinformation finns att tillgå, på Internet eller kontakta förbundskansliet om du inte hittar det du söker.

Några vanliga metoder för påverkan

Uppvaktningar

Att vara påläst och väl förberedd är A och O i allt påverkansarbete. Bemötande är också en central fråga – respektfullt, seriöst och med ett öppet sinne. Precis som vi själva vill bli bemötta. Att tacka är också viktigt. Tänk på att det är människor, som du och jag, som vi möter och det är alltid roligt om man får uppskattning, också om man är politiker eller tjänsteman. Med dessa enkla små regler öppnas den mentala kanalen för sändare (vi) och mottagare (politikern) och meddelandet (vårt ärende) kan levereras utan störningar.

Tänk på följande när ni uppvaktar en politiker eller tjänsteman:
  • Formulera budskapet. I vilken fråga vill ni uppvakta?
  • Boka tid. Det görs oftast via en sekreterare. 15 min är ungefär den tid ni kan tänka med att få tala med den det berör.
  • Informera pressen, så att ni får större genomslag för den aktuella frågan. Ring lokalredaktionen och notera namnet på den ni försöker väcka intresse hos. Ni kan sedan återkomma till den personen en gång till och då kanske denne har funderat och är mer motiverad att uppmärksamma frågeställningen.
  • Tänk igenom vad ni ska säga och vem som ska säga det. Ni bör vara högst 2-3 personer. Förbered er noga. Det är alltid bra att ha fakta, men också en beskrivning med en mer personlig anknytning, t ex ett exempel ur vardagen.
  • Skriv ner era krav och överlämna dessa vid uppvaktningen. Det är aldrig fel att säga tack för att ni fick tid för dialog.
Namninsamling

Att samla in namn på protestlistor kan visa beslutsfattare att det är många människor som inte samtycker till de förslag som lagts. Protestlistan kan sedan överlämnas till beslutsfattare vid en uppvaktning och leda till uppmärksamhet i media. En protestlista kan tryckas upp på papper som folk fysiskt kan skriva på, men den kan också göras på internet. namninsamling.com är en gratistjänst som man kan använda.

Folkstorm

Om man vill få en ändring av ett beslut kan en handfull personer ringa till beslutsfattare och berätta hur illa beslutet kommer att påverka just mig. Redan efter ett antal samtal bedöms frågan som folkstorm och genomslaget kan bli stort. Man kan också dra igång en vykortskampanj. Som hjälp kan ett vykort tryckas och sympatisörerna skriver under texten med sitt namn. Att ett gäng skickar e-post till beslutsfattare är ett både billigt och effektivt sätt (e-post diarieförs nämligen hos beslutsfattarna precis som ett brev).

Aktioner

De flesta idéburna rörelser vill synas och höras. Det är också viktigt att visa vad man är för, och inte bara vad man är emot. Ett exempel på aktion; Inbjud politiker och tjänstemän inom kommun och landsting till en tipsrunda på torget för att öka kunskapen om epilepsi på ett trevligt sätt. Naturligtvis med ett pris till den som svarat rätt på alla frågor. Glöm inte att fotografera och få ytterligare uppmärksamhet till evenemanget.

Tidningar/radio/TV

Tidningarnas insändarsidor tillhör de som folk läser mest. Insändarsidorna är ofta en demokratisk ventil för medborgarna. När man skriver en insändare är det viktigt att hitta en fyndig och slagkraftig rubrik. Det gäller ju att fånga läsarens intresse och nyfikenhet. Inled gärna med 2-3 rader som får läsaren att höja ögonbrynen. Skriv så rakt och slagkraftigt som möjligt. När inledningen är klar beskriver ni sakfrågan och de brister/problem/missförhållanden ni vill påtala/uppmärksamma. Skriv inte för långa texter. Avsluta insändaren med ett tydligt önskemål eller krav till mottagaren. Skriv sedan under med namn på de personer som står bakom texten och använd i lämpliga fall epilepsiföreningens namn. De flesta tidningarna har också webbtidningar där det är relativt enkelt att få in en insändare. Vi kan också försöka medverka till artiklar i tidningarna eller inslag i radio/TV om epilepsi. Det kan handla om en medlem som bemötts på ett dåligt sätt av vården, men även ljusglimtar kan lyftas fram. Här är det viktigt att försöka etablera en personlig relation till någon journalist.

Sociala medier

På sociala medier kan man gå in och tycka till/skapa debatter i befintliga bloggar, debattforum, Facebook m m och motivera andra att prata om våra frågor. Flera epilepsigrupper finns redan på Facebook, där många ämnen diskuteras.

Registrera dig som användare på Facebook. Epilepsiförbundet finns här på Facebook och här på Instagram.