Läkaresällskapet och Läkarförbundet i debatt om läkemedelsbristen

Sjukvårds­ministern och läkemedels­industrin måste nu ge svar på hur Sverige ska säkerställa tillgången på basala läkemedel, skriver Mikael Hoffmann och Lars Rocksén i SvD.

I Sverige saknas allt fler läkemedel. Läkemedelsföretagen rapporterar brister på flera av de mest basala läkemedlen och en rad behandlingar som är centrala för vården är otillgängliga. Risken för att patienter kommer att komma till skada ökar men för att säkert få leveranser är vi helt i händerna på läkemedels­företagen.

Bakterieinfektioner kan vara dödliga utan rätt behandling, men i dag rapporteras till och med brister på en rad grundläggande antibiotika. Utan rätt antibiotika är det också svårt att genomföra många kirurgiska ingrepp och en stor del av modern cancer­behandling. I dag är det inte bara antibiotika­resistens som hotar modern sjukvård utan också brist på vissa antibiotika.

Genom lokal­bedövning kan vi i dag erbjuda patienter en säker behandling med acceptabelt obehag. Men i dag rapporterar läkemedels­företag brist på flera vanliga lokal­bedövnings­medel.

Antibiotika och lokalbedövning är två exempel på vanliga läkemedel som de flesta någon gång har haft personlig nytta av. Tidigare år har det också funnits kortare eller längre brist på ett hundratal läkemedel. Flera av dem potentiellt livsnödvändiga som behandling av psykoser, cancer samt beroende­tillstånd. Nu rapporteras en dramatisk ökning av brist på läkemedel mot bland annat högt blodtryck, epilepsi, diabetes samt smärt­lindrande läkemedel.

Utvecklingen är oacceptabel. Sveriges Läkarförbund och Svenska Läkare­sällskapet har sedan länge identifierat utvecklingen, inte minst när det gäller bristen på grundläggande antibiotika­behandling som ett hot inför framtiden. Vården i Sverige står i allt högre utsträckning utan de verktyg som vi behöver för att patienter ska få rätt behandling. Det saknas en genomförd nationell strategi för att säkerställa tillgång till viktiga läkemedel under såväl fred som vid krig och katastrof. Det saknas också verktyg för att ge läkare dagsaktuell, situations­beroende och konkret information om restnoteringar och hur de bör hanteras vid varje vårdtillfälle. Vi har påpekat detta för regioner, nationella myndigheter och internationella organ utan konkret effekt.

Mikael Hoffmann
ordförande för Svenska Läkare­sällskapets kommitté för läkemedels­frågor
Lars Rocksén
ordförande för Läkar­förbundets råd för läkemedel och medicin­teknik

Läs hela debattartikeln här