Ny forskning visar att dagligt lyssnande på Mozarts musik kan minska anfall hos personer med epilepsi. Mer forskning behövs dock innan metoden kan användas i kliniska miljöer.
En metaanalys som nyligen publicerades i tidskriften Clinical Neuropsychology, har visat att dagligt lyssnade på Mozarts musik avsevärt kan minska anfall hos personer med epilepsi. Metaanalysen har fokuserat på tolv studier, främst från det senaste decenniet. Studien uppskattar att lyssna på Mozarts musik kan minska frekvensen av anfall med mellan 31 och 66 procent. Effekten varierar beroende på patient och musikval.
Endast Mozarts musik?
De flesta forskare har använt Mozarts Sonata för två pianon i D-dur, K 448, i sina studier, men en av författarna till metaanalysen, Gianluca Sesso, säger att det har bevisats att andra av Mozarts verk kan ha samma effekt. Forskare vet för närvarande lite om mekanismerna för denna så kallade Mozart-effekt.
”Naturligtvis kan annan musik ha en liknande effekt, men det kan vara så att Mozarts sonater har vissa rytmiska strukturer som är särskilt lämpliga för epilepsi”, säger Sesso. – De kan involvera flera hjärnsystem, men detta måste bevisas.
En dataanalys av flera hundra musikaliska kompositioner från år 2000 visar att vissa specifika kompositionstekniker kan vara nyckeln till den unika effekt som Mozarts musik har på hjärnan hos personer med epilepsi.
Inte effekten av all musik
En ny kanadensisk studie bekräftar att det finns något strukturellt originellt med Mozarts Sonata för två pianon i D-dur, K 448. Tretton personer med epilepsi deltog i den ettåriga studien. Forskarna testade effekten av Mozarts musik mot annan musik/kontrollmusik. Alla försökspersoner förde under tre månader dagboksanteckningar över sina anfall för att få en översikt över anfallsfrekvensen. De närmaste tre månaderna lyssnade de en gång per dag på de första sex minuterna av Mozarts Sonata för två pianon i D-dur, K 448. Därefter lyssnade de i tre månader till ”en faskrypterad version av samma stycke som innehåller liknande frekvens och amplitudinnehåll (om än utan rytmisk effekt). ”
Forskarna förväntade sig ingen skillnad i anfallsreduktion av de två musikstyckena, men de hade fel. Alla utom en av försökspersonerna upplevde en minskning av anfall under den period de lyssnade på Mozarts ursprungliga komposition. En av personerna upplevde inte ett enda anfall under denna period. Den faskrypterade versionen minskade inte anfall på samma sätt.
”Detta antyder att lyssna dagligen på Mozarts musik kan betraktas som ett kompletterande terapeutiskt alternativ för personer med epilepsi”, säger Marjan Rafiee, huvudförfattare till den kanadensiska studien.
Forskare vet ännu inte varför Mozarts musik kan ha denna effekt på personer med epilepsi, men de tror att resultaten hittills är så bra och viktiga att det behövs mer forskning om detta. För att använda Mozarts musik i kliniska miljöer måste de få en bättre förståelse för exakt hur musik påverkar hjärnans regioner.
Detta fall är baserat på en artikel i New Atlas
Den nya metaanalysen publicerades i tidskriften Clinical Neuropsychology.
Källa: ECNP
