Pressmeddelande:

Bättre diagnostik för barn, förebyggande av självmord och att fler kan få möjlighet till epilepsikirurgi

Det är forskning som årets utdelning av medel från Stiftelsen Epilepsifonden går till. Utdelningen sker under Världsepilepsidagen måndagen den 12/2 kl. 10.15 och kan följas live på Facebook. I år delar Stiftelsen Epilepsifonden ut en extra stor utdelning till tre viktiga forskningsprojekt som kan förbättra livet och vården för personer med epilepsi. 

1) Kan blodprov och sömnundersökning leda till bättre diagnostik för barn med epilepsi?

Marie Taylor, doktorand vid Lunds universitet, ST-läkare i neurologi, Skånes universitetssjukhus får 141 280 kronor för att kunna göra den sista bearbetningen i Projektet Biomarkörer för epilepsiutveckling hos barn med epilepsi och autism. När databearbetningen är gjord kan vi veta mer om sambandet epilepsi, sömn och inflammation.
Syftet med studien är att hitta biomarkörer för epilepsiutveckling för att göra diagnostiken mer effektiv när utredningen inte gett tillräcklig information. Barn och unga mellan 10-15 år har fått göra sömn-EEG, lämnat blodprov för inflammatoriska proteiner och gjort undersökning av dygnsrymten.

2) Förebygga självmord hos personer med epilepsi

Sara Melin, specialistläkare i neurologi, doktorand, Karolinska Universitetssjukhuset får 210 000 kr till sin studie. Självmord är kraftigt överrepresenterat bland personer med epilepsi mot andra patientgrupper.
Projektet vill kunna bidra till en djupare förståelse av sambandet mellan epilepsi och självmord. Att identifiera specifika riskfaktorer, förbättra vården och arbeta förebyggande är avgörande för att minska risken för självmord och då behövs ökad kunskap om vilka som löper störst risk samt om de bakomliggande orsakerna.
Projektet syftar till att öka kunskapen genom att samla in och analysera data. De fokuserar särskilt på om epilepsin i sig utgör en oberoende riskfaktor eller om sambandet är kopplat till psykiatrisk samsjuklighet. Projektet vill också studera är hur medicinerna som används för att förebygga epilepsianfall påverkar risken för självmord eftersom det kommit larmrapporter om att de kan öka risken. Det skapar mycket oro och osäkerhet bland både läkare och patienter vilket bidrar till en uppenbar risk att läkemedelsbehandlingar avbryts, vilket i sin tur i värsta fall kan leda till allvarliga konsekvenser för berörda patienter.

3) Hitta fler personer som bör utredas för epilepsikirurgi genom AI

Matilda Modigh, doktorand och specialistsjuksköterska, Karolinska Institutet får 500 033 kr till ett forskningsprojekt som förväntas generera kunskap om vilka patienter som bör erbjudas epilepsikirurgisk utredning och hur deras prognos är vidare i livet.
Forskargruppen bestående av forskare från Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan, vill kunna identifiera de personer som inte erbjudits epilepsikirurgisk utredning men som bör erbjudas det.
Att ha epilepsi och ha upprepade anfall får konsekvenser i personens vardagsliv och det kan ge kognitiva, psykologiska och sociala konsekvenser.
För personer med svårbehandlad epilepsi där läkemedelsbehandling är otillräcklig, kan epilepsikirurgi vara det enda alternativet för att uppnå ett anfallsfritt liv.  Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid epilepsi ska dessa personer remitteras för epilepsikirurgisk utredning. Trots riktlinjerna är epilepsikirurgi en underutnyttjad behandlingsmetod och svensk sjukvård är ojämlik för personer med svårbehandlad epilepsi. Detta leder till att personer ofta inte remitteras, eller remitteras för sent.
Målet är att utveckla artificiell intelligens som tidigare kan identifiera dessa personer i stora datamängder, till exempel patient- och hälsoregister som kan få hjälp till ett liv utan anfall.

Världsepilepsidagen 2024

Utdelningen är en del av Svenska Epilepsiförbundets firande av Världsepilepsidagen, med flera webbinarier. Länk till Facebook-event.
Programmet finns här: https://www.epilepsi.se/varldsepilepsidagen/